Kvällen är slut, liksom helgen. Det har, som beräknat, blivit en hel del tv-spel ikväll. Drygt 10 timmar skulle jag tippa på. Ack så roligt. Vad som dock var roligare ändå hände någon gång kring midnatt. Johan hade minuterna innan lämnat sällskapet uppe hos Doo för att bege sig hemåt. Han ringer Doos mobil och berättar att han har kört i diket. Festligt, tycker vi och klär på oss ytterkläderna för att åka och skotta upp honom. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig för typ av avåkning, men det som skulle visa sig var fasligt mycket mer underhållande än jag kunnat föreställa mig. Redan från Doos avfart upp mot vägen ser man finfina kringlor som lämnat spår efter sig i den nyfallna snön. Lite längre fram står Johan på vägen för att hejda oss med bilen vid sin sida. På fel sida vägen. Felvänd. Halvt omkullvält i ett djupt dike. Han har alltså slagit en pireutt mitt på vägen och sen dragit ner i motsatt körfälts diket  - baklänges Jag skrattade så högt så hela Månkarbo vaknade, tror jag. Sen kom bärgaren och drog upp honom.

Jag har ännu inte bestämt mig om jag nu ska gå och lägga mig eller om jag bara ska köra på. Kan ju bara gissa hur länge jag kommer sova om jag slocknar nu. Ska till att börja med slå på en film, sen får slumpen avgöra.