BEGRAVNING IDAG. Min farfar. Det är den andra gången på kort tid som jag sätter mig ner för en nära anhörigs begravning. Jag tycker inte om begravningar. Särskilt inte sådana när man placeras på första raden till vänster. Inte av käsnlomässiga skäl. Snarare för att man släpps in sist av alla, med en malplacerad ros i handen och övriga betraktares vemod och sorg kastat över sig.

Efter själva cermonin brukar det bli någon slags sittning. Jag hoppas på smörgåstårta. Förbannat gott, men enligt rykten blir det enbart smörgås och ingen tårta. Eftersom jag innan befinner mig i en kyrka ska jag be för att dom är färdiga och inte står på något help yourself-bord. Begravning innebär gamla människor och är det något jag ogillar så är det att dela osthyvel med sådana typer. Det sägs att dagens generation ungdomar inte har någon uppfostran, men jag vet inte. De äldres bordsskick är inte att leka med, eller så är det bara i min släkt och i Emil i Lönneberga-filmerna som detta pågår helt vidöppet.

Ikväll ska jag äta middag med lite kompisar, tänkte jag. Dom vet inte om det än, men det struntar jag i. Är man ledig om dagarna får man faktiskt ta på sig rollen som lekfarbror. Sen så är det väl inte helt omöjligt att det blir några timmar framför Dodoos monster-tv för att lite Cod4.

Snart ska jag kolla på på den Australiensiska serien Home and Away som är en riktig höjdare för att vare en sån skitserie. Lite skilda världar-känsla över hela programmet, vilket passar mig utmärkt. Jag älskar lågbudgeterade såpor. Det faktum att Robert tillbringade drygt 9 månader down under blir helt plötsligt så uppenbart, trots hudcancer-garanti och känguruattacker. Isabel Lucas till exempel. My Gosh!