Jag snittar 1,1 besökare per dag numera. Det är lite roligt, vem är du som fortfarande inte tappat hoppet om mig? Det är lite fint nästan. Hur som helst; björnen har vaknat ur sitt ide, patienten har återuppstått, rederiet gör comeback. Vad jag vill säga är... jag upptar min blogg-karriär igen. Jag vet inte riktigt varför. Kanske behöver jag bara en liten ventil att släppa ut lite diffusa tankar emellanåt.

Har varit hemma i Månkarbo en dryg vecka nu och ska ner till Oskarshamn om några timmar. Sista vändan för det här året. Jätteskönt. Oskarshamn blir nämligen bara tråkigare för var dag som går. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad, men tristessen är oerhörd. Jag trivs bättre här bland människor som fortfarande förstår det roliga i att spela landhockey inomhus, supa sig full en lördagkväll utan att nödvändigtvis avsluta kvällen på någon turkkrog i Uppsala eller bara spela löjliga sällskapsspel en fredagkväll.

Resten av veckan ser ut som följande. Tenta imorgon, efter det långhelg fram till måndagmorgon då jag ska på terränghjulings-kurs. Jag är väldigt förväntansfull inför det. Inte för vad jag kommer att lära mig, snarare vad fan en terränghjulings-kurs är för något? Radiobilarna på ju grönan är ju mer avancerade.