Två dagar kvar av Oskarshamns-äventyret. Avslutning imorgon och sen börjar den riktiga nedmonteringen av lägenheten. Minns hur kul det var att få upp allt, så det blir säkert precis lika roande att skruva isär alla delar. Har suttit lagom rastlös dom senaste dagarna, därför blev det en bok i samband med mathandlandet igår. Al Qaida och vägen till 11 september. 470 sidor terror-teorier. Yummie! Den och jag i soffan right away.

Anders Södergren har vunnit VM-silver idag. Fantastiskt. Södergren som för inte alls länge sedan fick genomgå en opereration för misstänkt testikelcancer. Och nu är alltså mannen tillbaka mindre än ett år senare och åker hem ett VM-silver. Imponerande.

Vad gör då Aftonbladet? Jo, man försöker skapa en "nyhet" om att den svenska tv-kommentatorn, Anders Blomqvist, visade upp glädje då ryssen föll i kurvan före upploppet. Jag blir så otroligt trött på denna politiskt korrekta skittidning. Den är inte ens värd att torka sig i arslet med. (Metafor, tidningspapper är ju jätteoskönt där). Jag hade blivit mer förvånad om kommentatorerna inte hade visat några som helst känslor. Sverige har alltid varit objektiv. Inte ens i TV år 2009 tillåts vi ha partiska tv-röster. Inte enligt Aftonbladet iallafall, som väl helst hade sett att Södergren artigt stannat upp och hjälpt ryssen på fötter igen.

Jag saknar tiden då Chris Härenstam återfanns på Eurosport. På den tiden kunde han gå upp i falsett över en bruten nagel.


http://www.aftonbladet.se/sportbladet/skidor/article4477145.ab

Utförsåkning måste vara en av världens mesigaste sporter. Förra veckan ställdes två VM-tävlingar in för att det snöade. I en vintersport. Som att ställa in en simtävling för att det är för mycket vatten ungefär.

Jag har aldrig riktigt kunnat placera Maud Olofsson. Eftersom deras partipolitik aldrig tilltalat mig särskilt mycket har jag heller aldrig stört mig på människan nämnvärt. Det har mest varit en person som skulle kunna likna någon bekants mamma. Därför måste jag säga att hon har växt enormt i mina ögon den senaste tiden. Först det faktum att hon tog fighten och gick emot sitt partis fundamentala väderingar när det kommer till kärnkrafts-frågan. Självklart ska Sverige bygga ut kärnkraften. Allt annat är bara utopier som låter gulligt på papperet men orealistiskt i verkligheten som många politiker till vänster helt verkar att blunda för.

För det andra:  Maud pissar på GM. Så jävla grande! Skattepengar ska inte användas till att rädda uselt skötta företag. Med en stat som garant i ryggen behöver en företagsledning aldrig ta något ekonomiskt ansvar för sin verksamhet. En av anledningarna till finanskrisen för övrigt. En konkurs är inte optimal. Men kanske nödvändig. Det finns inget självändamål med att ha en biltillverkning i Sverige. Särskilt när den inte ger någon ekonomisk avkastning.

Summa summarum: Det är inte statens uppgift att vara skyddsnät åt oansvariga företagsledare.

Helgen närmar sig och efter 39 dagar i Småland är det dags för ett litet hembesök. Ser dock inte ut som att det kommer bli särskilt många timmar i själva hemmet. Tidigt på lördagmorgon rullar bussen från Månkarbo med destination Mariehamn. Väl framme väntar match i Eckeröhallen, som är en inomhushall med konstgräs. Vet inte hur lagen är tänkt att formeras, men jag har bekräftade uppgifter om att lördagens skådespel kommer dömas av en herre med finsk nationalitet. Jävligt stort tycker jag, hemma i seriespelet blir vi ju nämligen bara dömda av syrianer och juggar.

Efter matchen tar färjan oss tillbaka till fastlandet och jag kan redan nu utlova fylle-garanti på majoriteten av medpassagerarna. Minoriteten är Freddie som har match dagen efter. Usch, vilken miss.

Nu mat.

För att lyckas i dagens samhälle ska man rikta in sig på en specifik nisch. Gräva ner sig i en viss riktning och ge sig fan på att gräva längre och djupare än någon annan tidigare gjort och klarar av. Efter att jag har begrundat mina senaste skapelser i denna blogg framgår det klart och tydligt att det är ett gnäll-fragment som börjar utkristalisera sig. Gnällblogg, anyone? Eftersom jag har en otrolig förmåga att lyckas hitta sprickor i nästan varje fasad känner jag mig ganska bevandrad på det här området, så jag kör vidare.


SVT:s Debatt har varit föremål för flera uppjagande känslor hos mig den senaste tiden. Igår var inget undantag. Programmets agenda behandlade svenskars förmåga att bli kränkta och diskriminerade. Självklart fick man ta del av flera mer eller mindre patetiska fall:

• Muslimsk kvinna blir diskriminerad för att hon inte får bada i ortens badhus med kläder och en söt burka på knoppen.

• Negrer känner sig kränkta till följd av GB:s namnval på den svarta glassen "Nogger Black".

• Muslimsk kvinna känner sig diskriminerad då hon nekas använda långärmade tröjor av hygieniska skäl.

• Kåt kvinna känner sig kränkt när hon inte får visa upp pattarna i all sin glans i ortens badhus.

Det finns fler patetiska exempel som blivit anmält till DO som dock inte togs upp i programmet.

Mina slutsatser: Det kan tyckas vara en banal sak för den ej drabbade som står på sidan och iaktar det som sker, men i min värld är det här ett hot mot yttrandefriheten. Det begränsar människors rätt att säga vad dom tycker och kommer i slutändan skapa livrädda människor som inte vill trampa någon på tårna då tolkningsrätten helt ligger på den kränkte. Det kommer också försvåra integreringen i samhället och leda till ett ökat utanförskap om folk hela tiden ska tillgodoses med särskilda regler pga. religion. Ofta får det svenska samhället bära skulden för segregeringen när det i själva verket verkar röra sig om en självsegregering i vissa grupper i dagens Sverige.

Jag pratar mycket om invandrar-relaterad diskriminering, men det är svårt att vända blicken åt något annat håll då majoriteten av alla DO-anmälningar bottnar i den kategorin. Jag vet inte vad det beror på, men vissa människor har verkligen en benägenhet att bli kränkta. Väldigt många tycks det också vara. Enligt Håkan Eriksson och Jacob Rennerfelts bok "Folkhemmets balkanisering" är det ungefär 10% av befolkningen som inte har den och det rör sig om svenska medelålders, heterosexuella, protestantiska män med traditionell familj. Träffad.

Så kanske behöver vi en myndighet som ska ta tag i det här "problemet"? Jag tycker inte det. DO tog förra året emot över 90 miljoner kronor för att hålla sin verksamhet igång och har under den tiden lyckats vinna ett fall. Ett. Jag vet inte med er, men jag ser helst att skattepengar går till något viktigare än att driva dyra processer mot företagare som beskylls vara rasister så fort en person med invandrarbakgrund inte lyckas få ett jobb. Tyvärr har det här lett till en form av omvänd rasism där företag idag medvetet söker personer med invandrarbakgrund och nedprioriterar bra betyg och fina referenser. Vem är det som blir diskriminerad nu? Det här är ett problem vi själva har skapat i samma sekund som det blev legitimt att anmäla folk för den här typen av "brott". Visst finns det tillfällen då en rättslig process kan vara nödvändig och riktig, men räcker det inte då med den svenska lagstiftning vi redan har?

Jag måste sluta titta på tv. Jag måste sluta läsa tidningar. Jag måste helt enkelt sluta hålla koll på dagens mediebevakning och vad samhällsdebatten har på agendan. Nu är det tredje dagen i rad jag ligger i soffan med en blandad känsla för irritation och förtjusning. Att Janne Josefsson är en sketen jävla kommunist som aldrig lyckas hålla sig objektiv i sina program har väl stått klart ganska länge. Tyvärr slår han nya rekord varje gång jag ser karln. Man har precis ägnat en halvtimme under prime-time åt att diskutera "Hockeyvåldet". Självklart genom att bjudna in några hippie-tomtar som lever i sina egna utopi-världar. "Vad sänder det för signaler till våra ungdomar", "Ett mans-problem", "Dumma dumma dumma!".

 Varför ge sig in i en debatt som man inte behärskar? Vart kommer alla tussilago-människor ifrån? Finns dom på riktigt?

Jag har väckarklocka på min tv. Varje vardagsmorgon klockan sju väcks jag av tonerna till morgonnyheterna. Idag rapporterades det om att en halvdansk polis smygfilmats då han i tjänst kallat en Rosengård-gosse för Blatte. Det gjorde mig glad. Det tyder på att det faktiskt finns människor och ett logiskt tänkande bakom dessa uniformsklädda stenansikten. Media och olika tyckare sparkade rakt ut, såklart. Det gör dom alltid. Det är vad som räknas, att samla pk-poäng.

Är det något yrke i Sverige som integrerar rasfientliga tankar i ens huvud på köpet så är det nog polis eller brandman i Malmö man ska satsa på. Det är bara i Sverige som den myndighet som är tänkt att beskydda oss måste be om ursäkt för att ha blivit attackerade med stenar och andra föremål. Polisen måste lära sig av mångkulturen och se det fina med att bli berikad med en loska i ansiktet.

Sen kan man ju fråga sig huruvida smart det är att sitta och delge sig av sina personliga tankar i tjänst samtidigt som det finns en kamera i baksätet och recordar.

Det har diskuteras fåglar i media den senaste veckan. Det om något är ett tecken på att det inte finns så mycket vesäntligt att rapportera om. För ett drygt år sedan var det några Down under-får som det var synd om. Nu är det ankor.

Det sitter en tant i tv just nu och berättar stolt att flera tusen människor skrivit på en digital namninsamling för att få ett stopp på detta torterande. Vakna, för fan! Varför skulle halva östeuropa börja ifrågasätta sin kultur och sitt sätt att leva sedan flera tusen år tillbaka i tiden för att några moralkakor spottas iväg från ett litet skitland i Skandinavien?

Bojkotta! Bojkotta! Köp endast handplockade ägg som är utskitna från en höna som tillhandahåller minst en personlig assistent. Köp endast Lax som frivilligt valt att donera sina filéer efter sin naturliga död. Köp ingenting, vi ska inte bidra till denna kapitalistiska ohumana värld.

Samtidigt sitter vi med chipspåsen i knäet framför Seven years in Tibet och skrattar när munkarna smålarvigt plockar maskar ur jorden för att rädda deras liv. För Det är ju bara trams. I Sverige ligger den moraliska måttstocken alltid rätt. Bara för omvärlden att rätta in sig i ledet för vi, vi vet vad som är rätt och fel.

Såg ni på Uppdrag Granskning igår på SVT? Det handlade iallafall om ett gäng tokstollar som brutit sig ur den katolska kyrkan och startat en egen liten klubb. Eller fel, dom var inte längre välkomna i den katolska kyrkan då dom hade lite småtokiga idéer. När till och med den katolska kyrkan anser saker lite väl galet, ja, då är det galet. Till min poäng då. Det har tydligen varit lite dåligt med den svenska representationen på dessa tillställningar, men nu var den första svenska prästen i klubben klar. Han hette Sten (inte Frisk) och kom från, fanfar, Oskarshamn! Han hade planer på att starta en egen församling här när han väl flyttade hem till Sverige igen. Hur coolt är inte det. Är helt hundra på att han kommer ta över min lägenhet när jag flyttar hem. Han lever trots allt som munk och då borde väl en etta på 40 kvadrat duga utmärkt. Dessutom kan garderoben modifieras till ett bönerum. Välkommen Sten!

Präst-utbildningen hölls i någon håla i Tyskland och i reportaget fick man även stifta bekantskap med en annan svensk. Han berättade att utbildningen tog sex år. Hur kan man frivilligt välja en utbildning som pågår i sex år? Eller, visst, det kan jag köpa om det skulle röra sig om något snuskigt välbetalt jobb. Men präst? Damma runt i en tom kyrka hela dagarna och välsigna saker. Kan inte tänka mig att dom får ligga särskilt mycket heller. Jag har funderat lite på det där. Är det bara mobbade människor som blir präster? Eller finns det några enstaka mentalt störda också?

Jag har aldrig riktigt förstått varför folk frivilligt ställer sig i duschen som placerats i mitten. Mitten i sig är väl inget problem, men allt som oftast är det där som vattnet för duscharna bredvid också har sin utgång. Det är riktigt äckligt. Okej om folk kort och gott hade ägnat sig åt att just duscha, stilla och återhållsamt. Men så är ju inte falllet. Man spottar och fräser ut snor. Spott och snor som sen rinner raka vägen på personen i mittenduschens fötter och hela vitsen med duschandet har gått förlorat.

Fräser tjejer också ut snor i duschen? Det känns som ett väldigt manligt beteende att sätta pekfingret mot ena näsborren och kräma ut halva hjärnan i den som fortfarande är öppen. Well, do you?

Det är idrottsgalan på tv i skrivande stund. Redan nu är det klart att Zlatan Ibrahimovic placerats på sjunde plats(!). Redan nu är det också klart att denne magnifika fotbollsspelare placeras efter en man vid namn Rolf-Göran Bengtsson. Tydligen så handlar det om hästsport. Om det är hästen eller ryttaren som heter Rolf-Göran låter jag vara osagt. Hur som helst övergår det mitt förstånd att en spelare som röstats fram som Serie A:s bästa spelare av ligans tränare, skjutit scudetton till Inter och dragit hela lagets offensiv på sina axlar blir slagen. Av en häst.

Det här kan vara början på en tidiga mornar-period. Jag har haft några sådana perioder och det är faktiskt ganska skönt. Dom bara dyker upp utan förvarning när man vaknar klockan fem på morgonen helt startklar och utvilad. Det gjorde jag imorse. Jag uppskattar att vakna med mörkret fortfarande närvarande. Att vakna på sommaren är inte ett dugg roligt. Det känns som att man gått miste om någonting, tappat skon i ett marathon-lopp och får starta flera mil efter täten.

Jag är belagt med träningsförbud den här veckan. kiropraktor-Micke ansåg att jag gjorde bäst i att ligga lågt till åtminstone söndag för att låta ryggen vänja sig vid att för en gångs skull ligga rätt. Det borde rimligtvis även innebära att allt skolarbete går helt bort. Det är trots allt femtiotre gånger jobbigare än att träna. Jag som verkligen hade sett fram emot att få komma igång igen med träningen. Runt jul eftersattes träningen pga. ständig bakfylla, sen kom en två veckors förkylning och nu när jag äntligen var fit fot fight blir det såhär. Jag är fortfarande inte stressad över att halka efter med mina förberedelser inför säsongen, bara jäkligt pissed of.

Jag har alltid fått för mig att deala droger måste vara den snabbaste vägen för snabba pengar. Kanske prostitution (om man är snygg). Idag förändrades hela min  världsbild då jag besökte en kiropraktor här i Oskarshamn. My back hurts. Again. Jag och min efterblivna rygg har nämligen klippkort på knäckning i Tierp, så jag hade redan i mitt bakhuvud gått igenom händelseförloppet med värmande kuddar, massage och till sist det härliga knäckandet.

Så gör man tydligen inte i Oskarshamn. Det var mer: "Lägg dig ner, benen här, armarna här. knak! knak! knak! Tack, det blir fyrahundra..."

Kiropraktor-Micke är min nya idol.