Jag snittar 1,1 besökare per dag numera. Det är lite roligt, vem är du som fortfarande inte tappat hoppet om mig? Det är lite fint nästan. Hur som helst; björnen har vaknat ur sitt ide, patienten har återuppstått, rederiet gör comeback. Vad jag vill säga är... jag upptar min blogg-karriär igen. Jag vet inte riktigt varför. Kanske behöver jag bara en liten ventil att släppa ut lite diffusa tankar emellanåt.

Har varit hemma i Månkarbo en dryg vecka nu och ska ner till Oskarshamn om några timmar. Sista vändan för det här året. Jätteskönt. Oskarshamn blir nämligen bara tråkigare för var dag som går. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad, men tristessen är oerhörd. Jag trivs bättre här bland människor som fortfarande förstår det roliga i att spela landhockey inomhus, supa sig full en lördagkväll utan att nödvändigtvis avsluta kvällen på någon turkkrog i Uppsala eller bara spela löjliga sällskapsspel en fredagkväll.

Resten av veckan ser ut som följande. Tenta imorgon, efter det långhelg fram till måndagmorgon då jag ska på terränghjulings-kurs. Jag är väldigt förväntansfull inför det. Inte för vad jag kommer att lära mig, snarare vad fan en terränghjulings-kurs är för något? Radiobilarna på ju grönan är ju mer avancerade.

Hört på oskarshamns Bibliotek

En äldre man sitter i soffan och läser morgontidinigen då en alkoholiserad lirare bjuder in sig själv i soffan mittemot. Denna ordväxling bryter ut efter en rad menlösa inlägg från alkisen:

Alkis: Grabben fyller 30 på lördag. Och inte kan man köpa nånting åt han heller.
Äldre man: Nej, jag vet hur det är. Dom har ju redan allt i den där åldern.
Alkis: Nej, för fan. Jag är pank.

Tystnad.

Alkis: ...Går du på hockey nått då?

Gosh, take a look at these babies! Jag gillar mjukisbyxor. Inte bara att traska runt i hemma. Jag använder ofta mjukisbyxor. Inte för att det är speciellt snyggt, men väldigt skönt. Och sånt som är skönt ska prioriteras. Hittade precis dessa på Caliroots och blev löjligt intresserad av att slänga in en order. Snyggaste myspys-brallan ever måste jag säga.

Jag hann med att titta på ytterligare en film innan jag somnade igår. Jägarna som jag säkert har sätt minst fem gånger redan, men jag gillar den. Så det blev ganska sent innan jag somnade. Det var till och med jobbigt att knalla iväg till skolan när jag började idag; jag började halvett. Så nu har jag snurrat dygnet helt åt helvete. Grattis.

Ska plugga lite ikväll tänkte jag. Men först leta upp någon film att tanka hem till ikväll, följt av en kopp nybryggt kaffe.

Precis kikat på I am legend med Will Smith i huduvrollen. Började riktigt lovande. Kändes lite som någon slags uppföljare till I,Robot på något inte alls likt sätt. Han är bra på att rädda världen den där Wille. Tråkigt nog utvecklade det sig till en riktig skitfilm som slutade innan den ens hann börja. Inga fyra toasters till den alltså.

Imorgon har jag sovmorgon. Grymt. Jag har blivit helt värdelös på att gå upp tidigt den senaste tiden, vilket egentligen gäller hela min sömn. Har en vag gissning om att en bidragande orsak kan vara min icke-träning. Måste skärpa mig.

Nu ska jag kolla på någon skräpig natt-serie och försöka sova. Må väl.

Pizzerior måste vara det mest förvirrade som finns. Själva pizzan kommer ju ursprungligen från italien. Dom flesta pizzabagare i det här landet är långt ifrån italienare. Snarare jugoslaver, turkar eller från något land i mellanöstern. Det kan jag köpa. Men, det finns ett men. Varför envisas majoriteten av sveriges pizzerior att skriva "Bon Appetit" på papperkartongen som pizzan levereras i. Vart kommer franskan in i det hela?

Italiensk maträtt tillagas av svettig turk som önskar en smaklig måltid på franska. Jag förstår inte.

Jag hade såklart rätt igår, men nog om min personliga briljans nu. Som tur är använder vi oss fortfarande av en jury i dessa finalsammanhang. Igår stod dom som en överbeskyddande liten farbror och klappade det svenska fotfolket på huvudet och ställde allt till rätta. Jag kan verkligen inte förstå vad som är så dejligt med den där Nielsen och hennes låt. Dessutom är det bara en blek kopia av Anna Vissis grek-bidrag för två år sedan. Tack juryn för att ni förstod att pöbeln gått miste om detta.

Jag försöker föreställa mig juryn och hur den ser ut. Vilka är dom egentligen? Hur går det till? Min slutgiltiga gissning har landat på att det är inhyrda proffs, som likt Clark Kent jobbar i det tysta för nationens bästa. Dom följer finalen via en rullande tv-möbel som man alltid hade i högstadiet när det var dags att se någon urvattnad dokumentär om genforskning. Till det dricker dom kok-kaffe och äter skorpor. Sen ger dom alla poäng till Perrelli och skrattar elakt åt Christer Sjögren. Att Göteborgs-juryn, som enda jury-distrikt, faktiskt gav herr Sjögren en poäng säger egentligen bara mer om Göteborgare än om Christer. Det finns alltid folk som bara är där för att förstöra. Jävla Göteborg.

Nu ska jag hämta min bil som jag glömde igår.

Ikväll är det schlager! Satan så härligt. Perrelli vinner, för henne vill jag se nak.. i Belgrad. Eller Bengtzing. Tänk er en Dubbelma.. Duett med dom två. Ska iväg till mina skånska kamrater och inleda kvällen nu. Vi förstår inte varandra så bra, men vi har ungefär samma syn på alkohol och hur den ska förvaras: i magen.

Idag har jag slagit snooze-rekord på min väckarklocka tror jag. Men det var skönt med lite sovmorgon. Blev bara en eftermiddags-lektion i form av datakunskap. Där fick vi lära oss hur man använder en sökmotor. Det är definitivt värt att flytta 45 mil söderut för att lära sig använda Google korrekt.

Idag ska jag plugga till en skriftlig tenta i Muntlig kommunikation. Upplägget låter väldigt suspekt måste jag säga. Men först måste jag diska. Mitt första inköp när  jag flyttar till någonting större blir en diskmaskin. Och en thaia som kan städa.

Den dagen jag får skäggväxt ska jag se ut såhär.
Den dagen jag blir en colombiansk kokainkung ska jag se ut såhär.
Den dagen jag börjar få åldersnoja ska jag se ut såhär.
Den dagen jag får rejält med stryk ska jag se ut såhär.
Den dagen jag besöker Tyskland ska jag se ut såhär.
Den dagen det är Miami Vice-tema på festen ska jag se ut såhär.
Den dagen jag ställer upp i småstjärnorna som Günther ska jag se ut såhär.
Den dagen jag blir vuxen ska jag inte se ut sådär.

Schlagern igår blev lite bättre än jag hade förväntat mig. Fick besök av lite folk, så det slutade med att vi kollade in själva Oskarshamn. Tyvärr verkar det vara en riktig skitstad när det kommer till underhållning. Oseriösa krogar, våldsbenägna 14-åringar som försöker mäta kukarna genom händerna, små fyllepizzor och inte en enda taxibil i hela kommunen. Jag försökte i drygt 30 minuter till samtliga bolag utan att komma fram en enda gång. Till och med taxin i tierp har en växel där man placeras i kö. Så jag fick gå hem. När jag kom hem hade mina fingrar domnat. Blåsten total. Men såhär i efterhand var det nog bra. Jag hade säkert vart aningen mer bakfull idag utan den där promenaden.

Schlagern då. För första gången i år rätt låtar som vann. Och Linda Bengtzing. Linda Bengtzing! Het är bara förnamnet. Så jag förlåter henne för att hon stulit inledningen av låten rakt av. Eller är det någon som inte kan intyga att introt är ett plagiat av Mika - Grace Kelly? Perrelli kommer vinna finalen och det är något jag kan acceptera. Den kommer pumpas mycket i kommersiell radio känns det som. Dessutom har jag inget ont att säga om hennes välsvarvade kropp heller.

Tråkigt bara att vi redan på förhand är körda i den stora finalen. Irland vinner. Dom skickar en utklädd fågelskrämma som heter Dustin the Turkey. Ukraina-varning på den, även fast låten är sjukt mycket sämre än dess förebild. Youtuba den, någon slags humor iallafall. Schlagerbögarna kommer gå i taket.

Igår var det klassfest, om man bara bortser från att drygt halva klassen saknades. Det var kul. Så kul att jag dagen efter upptäckte att jag hade supit bort underbyxan. En bastu inblandad, så ni kan sluta fantisera om vad som faktiskt hände. Mina favorit-kalsonger dessutom. Just dessa kommer särskilt bra överrens med min kuk, så det var en tung förlust. som tur är har jag två likadana kvar i mitt ägande.

Ikväll är det schlager och för första gången på flera år tillbringar jag den inte tillsammans med mina nallebjörnar hemma i Månkarbo. Musik-tävlingen går man förståss miste om också. Det känns surt, men jag litar på att Robin står stark när det blåser hårt mot Hinken. Doo ska tydligen ha tränat intron hela veckan, men jag vet inte jag. Han har mycket att bevisa i den här leken.

Igår lärde jag mig ett nytt ord. "Konna". Det betyder "tjej" på skånska. Det där var mest ett stödord för mig själv, för imorgon kommer ordet vara bortsupit.

Vattnet i Oskarshamn smakar skit. Jag är precis hemkommen från ett mindre intensivt innebandypass. Nej, jag har inte börjat aktivt i denna småbögiga låtsassport. Just for fun. Hur som helst, det absolut vackraste som finns efter man kört slut på sig själv är ett kallt glas vatten. Jag vet inte om dom slangar vattnet direkt från Östersjön eller helt enkelt har det kopplat till Kalmars bajsledningar. Snuskigt är det iallafall och ingen upplevelse för smaklökarna.

Imorgon är det fredag, vilket brukar vara ett gott tecken. Den här helgen har jag dock inget särskilt att se fram emot. Jag missar fjärde racet i musik-tävlingen hemma vilket inte alls känns bra. Sen ska det bli en annorlunda upplevelse att bevittna en Schlager-kväll ensam. Ensam och nykter. Under tiden Robinson gick på tv berättade många deltagare att dom lärt sig massor om sig själva under tiden på ön. På söndagmorgon kommer jag veta precis vad dom talade om. Man får väl lov att se det såhär: Jag lider för konsten.

Jag sa ju att jag skulle hitta på en bra hobby till idag. Inget nytt. I'm a failure. Däremot hade vi en liten lek/övning idag i skolan för att träna närminnet. Namn och en hobby som började på samma bokstav som ens förnamn skulle nämnas. Sen skulle man komma ihåg hela gruppens kommentarer och upprepa det inför alla. Eftersom jag så sent som igår konstaterat att jag saknar hobby blev det ännu svårare att komma på någonting när man dessutom blev begränsad till bokstaven "K".

"Jag heter Kalle och gillar kinesisk mjukporr", blev det till slut när turen kom till mig. Den kvinnliga läraren skickade efter det konstiga blickar till mig hela eftermiddagen. Hon vill nog ligga med mig.

Sovmorgon idag. Känns lite som att vara ledig hela tiden när man är här nere. Några timmars föreläsning varje dag, sen har jag väldigt många timmar över. Annat mot hemma i Månkarbo där veckan går löjligt snabbt och man egentligen inte hinner med någonting. Vad gör egentligen folk som inte spelar fotboll i sin vardag? Det kanske är då man får plocka fram ordet hobby. Den dagen jag får mjältbrand i mina ben ska jag också skaffa mig en sådan. Fotboll känns för allvarligt för att hamna i den kategorin. Samla frimärken, gå på konstkurser och laga 8 maträtter med citrusfrukter i är en hobby. Youtube och Wikipedia känns inte som en riktig hobby heller. Mycket av min lediga tid tillbringas nämligen där. Är öl en hobby? Är sova en hobby? Till imorgon ska jag hitta på en hobby som jag stolt kan presentera om någon intetsägande person frågar om det. Det måste vara något spännande, udda och något som får mig att verka bra mycket intelligentare än personen som ställer frågan. Sen får jag väl försöka gilla det, vad det nu blir, med tiden.


Idag har jag varit ute och klättrat. 13 meter upp i luften, halvt liggande ut i luften med ett snöre runt magen som backup. Det är precis lika obekvämt som det låter.   Imorgon har jag datakunskap och muntlig kommunikation, vilket borde innebära att vi ska lära oss skriva kursiv text i Word samt berätta något menlöst inför öppen ridå. 
Lärorikt, sa Bull.

Tillbaka i Oskarshamn. Anlände igårkväll, senare än planerat. Lyckades nämligen köra åt helvete fel och tog en omväg via Jönköping(!). Samtliga gånger jag åkt den här sträckan har Norrköping varit en enda stor byggarbetsplats. Man har varit tvungen att snurra runt inne i city för att trixa sig in på E22:an. Inte igår dock. Jag gnällde dock inte och upplevde det mest som en befrielse att slippa alla trafikljus. Tänkte dock inte på att avfarten som leder ner till Oskarshamn finns i Norrköping.

Varje gång jag gör den här sträcken nollar jag mätaren för att veta exakt hur många kilometer som återstår, förutsatt att man kör raka vägen. När det, enligt mina beräkningar, återstod drygt två mil till Oskarshamn började jag fundera. Pilar som indikerade att Jönköping närmade sig stämde inte, en stor pöl till höger om mig som även kallas Vättern stämde definitivt inte. Sen gick det ganska snabbt att komma på vad jag hade gjort för fel. E22 ersatt med E4.

Självmordstämning i bilen. Humöret steg visserligen en aning lite senare när jag korsade vattendraget "Emån". Det är humor: Du sitter i bilen och tycker så synd om dig själv att till och med vägverket ställer upp en skylt enbart för att kalla dig emo. Självömkande valp med tråkig livssyn, med andra ord.

När jag väl kom fram öppnade jag kylskåpet och upptäckte att majoriteten av min mat blivit grön. Mina två blommor hade dock överlevt. Även fast en ser väldigt sliten ut. Rough night?

Välkommen åter. Stiltje på bloggen den senaste tiden. Tre veckor för att vara exakt. Jag har nämligen inte skrivit en rad sedan jag lämnade Oskarshamn. Det blir så himla tramsigt om del 12 av Oskarshamn-temat skulle skrivas hemma i Månkarbo. Men eftersom jag åker tillbaka på söndag känns det okej att göra det redan nu, även fast det bara är torsdags.

Har haft en väldigt trög torsdags. Tiden går så sakta när man inte är sysselsatt med någonting. Jag har mest löst korsord och druckit kaffe nere vid automaten. Men också haft tid över att reflektera över massa faktorer i min vardag som gör mig störd, mer eller mindre.  Jag tillbringar massor av tid vid datorn, nere i Oskarshamn är det min största kommunikationscentral för att hålla kontakten med omvärlden. Jag kan därför inte låta bli att bli reagera på den jävla lunariseringen¹ som just nu pågår. Egentligen borde jag bara haka på den här jobbiga trenden, då den ometvetet sätter mig i en situation där jag omöjligt kan ta personer som uttrycker sig som 12-åringar på allvar. Jag får känslan av attt personen skolkat sig igenom hela mellanstadiet och lagt av fullständigt efter högstadiet. Allmänbildning är inte att tala om. Eftersom jag finner allmänbildning hos tjejer precis lika sexigt som en tight rumpa blir det en jäkla kollision.

Nej, en matbit nu och sen läsa färdigt B-delen av Bonniers Lexikon.


¹ Lunarisering Förvanskning av skriftspråk så att det liknar ungdomars språk på cummunityn Lunarstorm.

Samtliga tentor avklarade. Drygt 6 timmars djup koncentration sätter sina spår. Helt tom i skallen för tillfället. Och sånt är ju aldrig bra. Inte helt omöjligt att jag försöker fylla upp till dess normala nivå med lite pilsner ikväll. Har endast en föreläsning kvar nu innan jag packar ihop och åker norrut. Kanske blir en liten klassfest ikväll också,  om jag orkar ta mig ur soffan.

Så vill jag också göra det till allmänt vetande att jag inte missat en enda lektion under min dryga månad här nere. Det har nog inte hänt sedan mellanstadiet. Nu är det tänkt att ni ska bli imponerade, tycka jag är duktig och få för er att jag tagit tag i mitt liv. Kanske.

Eller så är det bara en fas jag går igenom.